Saneringsscheman

Saneringsscheman är planeringsdokument som beskriver hur sanering av en miljö eller byggnad ska genomföras när farliga ämnen finns närvarande. Syftet är att skydda hälsa och miljö samt att följa gällande lagstiftning. Ett saneringsschema utvecklas vanligtvis i flera steg: en riskbedömning och kartläggning av föroreningar görs först, därefter sätts mål och prioriteringar, saneringsmetod väljs och en tids- och kostnadsplan upprättas. Planen innehåller också arbetsmiljö- och avfallshanteringsplaner samt hur uppföljning och verifiering ska göras när arbetet är klart.

Innehållet i schemat beskriver ofta metoder som borttagning av förorenat material, in-situ-behandling, inneslutning eller ventilation, samt kontrollerad avfallshantering. Valet av metod påverkas av typen av förorening, mark- och byggnadsförhållanden samt kostnader och tidsram.

Under genomförandet övervakas arbetsmiljön och effektiviteten, och dokumentation uppdateras löpande. Efter saneringen följer vanligtvis slutverifiering och ibland långtidsuppföljning för att säkerställa att målen uppnåtts.

Saneringsscheman används ofta vid rivning av byggnader med asbest, vid marksanering av oljeprodukter eller tungmetaller samt vid sanering av industriella anläggningar. I Sverige regleras dessa processer av miljö- och arbetsmiljölagstiftning och kräver oftast certifierade entreprenörer samt tillstånd och dokumentation enligt myndigheternas krav.