Sårlätskanter

Sårlätskanter betecknar sårkanterna som avses att bringas i kontakt med varandra när ett sår sluts, till exempel vid kirurgisk sutur eller primärläkning. Begreppet används inom vård och kirurgi för att beskriva de marginaler som ska ligga mot varandra under läkning. Cirkulerande bedömning av kanterna är viktig för att uppnå god läkning och minimera ärrbildning.

Friska sårlätskanter kännetecknas av livlig, fuktig vävnad utan tecken på nekros, infektion eller kraftig ödem. Kanterna bör vara jämnt avskurna och kunna läggas mot varandra utan onödig spänning. Vidare bör det inte finnas främmande material eller stor mängd död vävnad i närheten av kanterna.

Bedömning och åtgärder av sårlätskanter innefattar att undersöka färg, blodförsörjning och kontakt mellan kanterna. Vid behov utförs debridement av död vävnad och justering av kantläget för att förbättra kontakt utan överdriven spänning. Vid slutningen används lämpliga metoder för möjlig kontakt, såsom suturering, klammer eller andra lokala förband, beroende på sårtyp och läkningsläge.

Komplikationer som kan uppstå vid försämrade eller felaktiga sårlätskanter inkluderar dehiscens (såret öppnar sig), kantnekros eller infektioner. God hantering av kanterna, korrekt teknisk suturering och minimerad spänning stödjer primärläkning och kan bidra till bättre funktion och kosmetiskt resultat.