Rättegångshandlingar

Rättegångshandlingar är de skriftliga dokument som används i svenska domstolar för att presentera omständigheter, rättsfrågor och bevis i ett mål. De fungerar som underlag för domstolens bedömning och beslut och kan omfatta både civil- och straffprocessuella material.

Innehåll och typer av handlingar är breda. Vanliga exempel i civilmål är stämningsansökan, svaromål, yrkanden, motbud, samt bevisning som skriftliga bevis, avtal, och bedömda indikatorer. I brottmål ingår åtal, förundersökningsprotokoll, förhör, utlåtanden och annan bevisning, samt domens domskäl och eventuella särskilda beslut. Även domar, beslut, domslutsdikter och överklaganden räknas som rättegångshandlingar. Handlingen kan också innefatta expertutlåtanden, utredningar och protokoll från förhandlingar.

Hantering och tillgång till handlingarna sker inom ramen för domstolens arbete. Dokumenten upprättas av parter eller domstolen och lagras i ett målakt. Protokoll från förhandlingar och skriftliga bevis följer ofta med i ärendet och kan användas vid överklaganden och verkställighet. Vissa uppgifter kan redigeras eller hållas helt sekretessbelagda av hänsyn till personliga uppgifter eller pågående utredningar.

Offentlighetsprincipen och sekretessregler reglerar tillgången till rättegångshandlingar. I huvudsak är domstolsbeslut och handlingar offentliga, men sekretess och integritet kan begränsa utlämnande av uppgifter om särskild känslig information. Begäran om access görs vanligtvis via domstolen eller den digitala tjänsten som hanterar ärendet.

Rättegångshandlingar utgör också underlag för överklaganden och verkställighet samt fungerar som register över rättsprocessens gång och resultat. När målet avslutas överförs dokumenten till arkiv, där de kan bevaras enligt gällande arkiv- och integritetsregler.