Realtidskommunikation

Realtidskommunikation är kommunikation där information överförs i nära realtid mellan två eller flera parter, med låga fördröjningar och snabb återkoppling så att samtal eller bild- och dataflöden upplevs som samtidiga. Centrala parametrar är latency, jitter, paketförlust och bandbredd; toleranserna varierar mellan olika applikationer.

Tekniskt bygger den på realtidsprotokoll och nätverksteknik som prioriterar tidskritisk trafik. Vanliga komponenter är RTP/RTCP för ljud och video, signalkommunikation med SIP eller liknande protokoll, samt i många moderna lösningar WebRTC. För att upprätthålla låga latens används QoS- och trafikkontrollmekanismer, samt ofta edge-resurser som bearbetar data närmare användaren.

Användningar inkluderar VoIP, videokonferenser, fjärrstyrning av system och maskiner, online-spel och samarbetsverktyg i realtid samt vissa medicinska och industriella applikationer där snabb återkoppling är avgörande.

Utmaningar inkluderar nätverkets variationer och jitter, säkerhet och integritet, samt interoperabilitet mellan olika enheter och plattformar. Framtiden drivs av nya nätverkstekniker, edge computing och standardisering som syftar till lägre latens, bättre tillförlitlighet och säkrare kommunikation över flera nätverk och enheter.