Rapporteringsbias

Rapporteringsbias, ofta benämnd som publiceringsbias i forskningssammanhang, är en systematisk felkälla som uppstår när resultaten som redovisas inte speglar den sanna effekten eller relationen som studien undersöker. Sådant skeende kan leda till att evidensbaserade slutsatser blir snedvridna, särskilt när resultaten sammanställs i systematiska översikter och meta-analyser.

Vanliga former inkluderar publikationsbias, där studier med signifikanta eller positiva resultat publiceras och sprids i högre grad än studier med icke-signifikanta eller negativa resultat. Selektivt rapporterade utfall innebär att endast vissa resultat redovisas eller formuleras i publikationer. Outcomeswitching, det vill säga att primära utfall ändras efter att data analyserats, är också vanligt. Tidsbias uppstår när studier med negativa resultat publiceras senare än studier med positiva resultat. Språkbias uppstår när engelskspråkiga publikationer får större genomslag än publikationer på andra språk.

Konsekvenserna är att metaanalyser kan överskatta effekter eller osäkerheter och att policyer och kliniska riktlinjer byggs på en ofullständig eller snedvriden bild av evidensen.

Orsakerna inkluderar incitament i akademisk publicering och finansiering, redaktörs- och tidskriftsrutiner samt bristande förregistrering av protokoll och utfall. För att motverka rapporteringsbias används preregistrering av studier och protokoll, registrering av primära och sekundära utfall, samt följsamhet mot rapporteringsriktlinjer som CONSORT och PRISMA. Även verktyg som funnel plots och andra bias-övervakningsmetoder används för att upptäcka och korrigera bias i systematiska sammanställningar.