Problemuppfattning

Problemuppfattning är uppfattningen av vad som utgör ett problem i ett givet sammanhang. Den omfattar hur ett problem identifieras och hur dess omfattning och orsaker uppfattas, samt vilka mål och begränsningar som styr hur man närmar sig det. Problemuppfattningen skiljer sig från själva problemlösningen; två personer kan uppfatta samma situation som olika problem eller betona olika delar av problemet.

Faktorer som formar problemuppfattningen inkluderar kognitiva biaser, tidigare kunskap och erfarenheter, mål och värderingar, känslomässiga tillstånd samt socialt sammanhang och vilka aktörer som anses vara berörda. Kontexten och kommunikationsmönster spelar också en viktig roll.

I praktiken leder olika problemuppfattningar till olika handlingsvägar. Inom ledning och policy kan hur ett problem definieras styra vilka lösningar som övervägs och vilka resurser som används. Inom utbildning påverkar problemuppfattningen hur studenter engagerar sig, vilka frågor som ställs och vilka mål som sätts för lärandet.

Metoder för att analysera eller påverka problemuppfattningen inkluderar intressentanalys, tydlig problemformulering och kausalanalys samt diskussioner som syftar till gemensam förståelse. Tekniker som framing och think-aloud-intervjuer används för att fånga hur olika aktörer uppfattar problemet och vad som motiverar deras prioriteringar.

I problembaserat lärande, eller PBL, står studerandes problemuppfattning i centrum, eftersom den formar frågeställningar, undersökningar och läranderesultat.