Plastskivor

Plastskivor är skivformade objekt tillverkade av plast som används för att lagra och överföra information, musik eller video. Begreppet används ofta som en bred beteckning för olika skivor av plastmaterial, inklusive optiska skivor som CD, DVD och Blu-ray samt traditionella vinylskivor som historiskt har använts för ljudinspelningar.

Optiska plastskivor används för lagring av digital data och multimedia. De består vanligtvis av ett polykarbonatsubstrat som präglas med mikroskopiska gropar (pit) och landskap. En reflekterande metallisk beläggning, vanligtvis aluminium, ligger ovanpå datafältet. Ett skyddande ytskikt av lack eller polymer skyddar ytan. Format varierar mellan CD, DVD och Blu-ray samt deras skrivbara (CD-R, DVD-R, BD-R) och återläsbara (CD-RW, DVD-RW, BD-RE) varianter.

Vinylskivor är traditionella plastskivor av framför allt PVC. Ljud lagras som spår i skivans yta, där en nål följer grovorna för att återge ljudet. Vinyl har varit dominerande inom musik i mer än ett sekel och upplevde på senare tid en återgång bland samlare och entusiaster. Skivornas hastigheter och format har varierat över tid, med vanliga hastigheter som 33 1/3, 45 och 78 rpm i olika epoker.

Material och produktion är olika beroende på typ. Optiska skivor tillverkas ofta genom injektionsformning av polykarbonat, följt av tillsats av data- och metalllager och slutlig beläggning. Vinyl tillverkas genom uppvärmning och pressning av PVC mellan stampers, vilket skapar grovstrukturen för ljudåtergivningen.

Miljöaspekter och återvinning är relevanta för plastskivor. De flesta skivor kan återvinnas, men återvinningsströmmar och hantering varierar mellan materialtyper och regioner. Förvaring och hantering bör ske skyddat mot solljus, värme och repor för att bibehålla funktion och ljudkvalitet.