Peptidsyntes

Peptidsyntes är processen att kemiskt sammanfoga aminosyror till peptider. Den kemiska syntesen används främst i laboratorier för att producera väldefinierade peptidsekvenser, medan biologiska system oftare bygger upp proteiner med ribosomala mekanismer. Kemisk peptidsyntes möjliggör anpassningar av sekvensen, införande av modifierade aminosyror och peptidanaloger för forskning, läkemedel och diagnostik.

Den vanligaste metoden är solid-phase peptide synthesis, SPPS. Under en SPPS-cykel kopplas en skyddad aminosyra till en fast resynt via sin karboxylgrupp. Efter varje koppellänkning avlägsnas skyddet med lämplig agent (Fmoc med piperidin, Boc med TFA). Kedjan byggs stegvis från C- till N-terminal. När kedjan är färdig frigörs peptiden från resinen med en sur cleavagemixture, vanligtvis TFA med scavengers, och renas sedan oftast med HPLC och verifieras med masspektrometri.

Utmaningar inkluderar racemisering vid aktivering, oönskade sidereaktioner och problem vid längre kedjor på resinen. Viktiga kvalitetskrav är rena produkter och korrekt massaförväntning. Kvalitetskontroll görs vanligtvis med analytisk HPLC och masspektrometri; i vissa fall bekräftas sekvensen med MS/MS.

Användningar omfattar forskningspeptider, diagnostiska verktyg och läkemedelskandidater. Industriell syntes möjliggör större mängder; modern utveckling innefattar mikrovågsassisterad SPPS, automatisering och konvergensstrategier för längre proteiner, samt införande av icke-naturliga aminosyror och peptidmimetika.