Paradigmenmätbarhet

Paradigmenmätbarhet är ett begrepp inom vetenskapsstudier som beskriver i vilken utsträckning en vetenskaplig paradigm kan operationaliseras, testas och jämföras med andra paradigm genom mätbara kriterier. Det innebär att kärnkoncept, antaganden och metodologiska regler kan konkretiseras till observationer och evidens som kan upprepas, granskas och eventuellt falsifieras.

Begreppet står i relation till diskussioner om hur vetenskapliga teorier utvecklas och ersätts under paradigmbyten, samt till frågor om demarkation mellan vetenskapliga och ovetenskapliga ansatser. Mätbarhet ses ofta som en del av en paradigmorganiserad forskning, i linje med krav på prediktivitet och empirisk testbarhet.

Praktiska komponenter inkluderar tydlig definiering av centrala begrepp, operationalisering av variabler, explicit metod och analysregler, prognoser som kan kontrolleras empiriskt samt öppenhet i data och beslutslogik. En hög grad av mätbarhet underlättar jämförelser mellan program och utvärderingar av deras vetenskapliga bidrag.

Användningen förekommer inom samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig forskning där man vill bedöma hur starkt ett paradigm är förankrat i observationer och hur lätt det är att bygga ny kunskap inom ramen för paradigmet.

Kritik pekar på att överdriven betoning av mätbarhet kan förenkla verkligheten och utestänga komplexa, kontextbundna eller kvalitativa insikter. Paradigmenmätbarhet upplevs ofta som kontinuerlig och kontextberoende snarare än en avgränsad ja/nej-dimension. See also: paradigm, demarkationsproblem, operativisering.