Nisslsubstansen

Nisslsubstansen, även kallad Nissl-kropparna, är en del av neuroners cytoplasma som består av ribosomer bundna till det rough endoplasmatic retikul (rER) samt fria ribosomer. Den förekommer främst i cellkroppen och i proximala dendriter, där den bildar basofila granuler som kan synas med basiska färgämnen. Nisslsubstansen färgas av grundfärgningar som cresylviolett, toluidinblått eller thionin och används därför ofta i histologi för att avbilda neuronala cellkroppar och den cytoarkitektur som finns i hjärnan.

Funktion: Nisslsubstansen är platsen för större delen av proteinsyntesen i neuroner. Ribosomerna i rER och fria ribosomer syntetiserar proteiner som behövs för neuronens underhåll, enzymproduktion, receptor- och cytoskelettproteiner samt andra proteiner som är viktiga för synaptiska processer och cellkommunikation.

Anatomisk betydelse: eftersom Nisslsubstansen dominerar i soma och proximal dendrit används Nissl-stainning ofta för att avgränsa och kartlägga olika hjärnregioner och neuronala lager, till exempel i cortex och hippocampus.

Patologi: vid axonal skada genomgår chromatolys en dispersion av Nissl-substansen när rER bryts ned och ribosomerna migrerar bort från cellkroppen. Förändringar i Nissl-substansen används som tecken på neuronal stress eller degeneration i histologiska undersökningar, även om de inte utgör en specifik diagnos.