Ribosomerna

Ribosomerna är cellens proteintillverkare. De finns i cytoplasman hos prokaryoter och eukaryoter, och hos eukaryoter är de ofta associerade med det ruffa endoplasmatiska retikulumet (rER). Ribosomerna består av ribosomalt RNA (rRNA) och proteiner och består av två sammanfogade subenheter som bildas när ribosomen fungerar. I prokaryoter är helheten en 70S ribosom, uppdelad i en liten 30S underenhet (innehållande 16S rRNA) och en stor 50S underenhet (innehållande 23S och 5S rRNA). Hos eukaryoter är den cytosomala ribosomen 80S, uppbyggd av en liten 40S underenhet (18S rRNA) och en stor 60S underenhet (28S, 5.8S och 5S rRNA). Mitochondriella och kloroplastiska ribosomer liknar ofta prokaryotiska i uppbyggnad och kallas ibland 70S-liknande.

Ribosomerna fungerar när de syntetiserar proteiner genom att översätta informationen i mRNA till polypeptider. Initiativet innebär att mRNA och starttRNA binder till ribosomen; elongation innebär att aminosyror successivt byggs på polypeptiden med hjälp av tRNA och elongationsfaktorer; terminering uppstår när ett stoppkodon nås och polypeptiden frigörs. Den katalytiska aktiviteten ligger i ribosomen stora underenhets rRNA i peptidtransfersationen.

Ribosombiogenesen sker främst i cellkärnans nucleolus där rRNA transkriberas och bearbetas; ribosomala proteiner importeras från cytoplasman och sammanfogas med rRNA i kärnan. De färdigbyggda underenheterna sammanfogas i cytoplasman till funktionella ribosomer.

Antibiotika som hämmar ribosomerna används för att bekämpa bakterieinfektioner, eftersom de ofta skiljer sig mellan prokaryotiska och eukaryotiska ribosomer. Exempel inkluderar tetracykliner, aminoglykosider och makrolider, vilka verkar på olika steg av translationen.