Mjöltyp

Mjöltyp är en klassificering som används i Sverige och andra nordiska länder för att beskriva hur mycket av kli, grodd och övriga yttre delar av kornet som finns kvar i mjölet efter malning. Förpackningar märks ofta med ordet mjöltyp följt av ett tal, till exempel typ 4–7. Ju högre siffra, desto högre är askehalten och desto större del av kornets yttre delar finns i mjölet.

Hur mjöltypen bestäms baseras huvudsakligen på mätningar av askehalten i mjölet, vilket återspeglar mängden kli och grodd. Det avspeglas även i hur mycket av spannmålsfibrer och näringsämnen som följer med vid malningen. Denna sammansättning påverkar färg, smak och hållbarhet samt degenes egenskaper, särskilt glutenbildningen.

Ljusare typer (lägre tal) innehåller mindre kli och ger ofta en starkare glutenstruktur, ljus färg och mildare smak, vilket passar bra för vitt bröd och bakverk. Högre typer har mer kli och grodd, vilket ger mörkare färg, nötigare smak och ofta sämre glutenelasticitet, vilket kan ge tätare bröd men mer näring och arom.

Användning och tolkning av mjöltyp varierar med recept och land. Andra länder använder liknande begrepp (exempelvis olika uttagsgrader eller fullkornsmjöl), men klassificeringen i rörelse är mest känd i Norden. I praktiken hjälper mjöltypen bakare att välja rätt balans mellan smak, textur och näring i olika produkter.