Misstolkningar

Misstolkningar är felaktiga uppfattningar av budskap, händelser eller data som uppstår när en mottagare tolkar vad som sagts, visats eller dokumenterats. Begreppet används inom språkvetenskap, psykologi, kommunikation och juridik för att beskriva skillnaden mellan avsändarens avsikt och mottagarens tolkning. En misstolkning kan uppstå även när informationen är klar i avsändarens ögon men kontexten eller mottagarens kunskap gör tolkningen annan.

Orsakerna till misstolkningar inkluderar språklig tvetydighet, semantiska överlapp, otydlig eller saknad kontext, kulturella skillnader och kontextuella bias. Kognitiva faktorer spelar också en roll, såsom förstärkta övertygelser, selektiv uppmärksamhet och schematiska antaganden. Kommunikationsbrister som bristande lyssning eller oklara formuleringar ökar också risken för tolkningar som avviker från avsändarens mening.

Typologiskt kan man skilja mellan språkliga misstolkningar (t.ex. tolkning av tvetydiga ord eller ironi som bokstavlig text), kontextbaserade misstolkningar (missförstånd av sammanhang eller avsikt), konceptuella misstag (fel uppfattning om vad som är relevant) och vetenskapliga eller statistiska misstolkningar (felaktiga slutsatser om data eller forskning).

Konsekvenserna av misstolkningar kan vara små missförstånd eller större konflikter och felaktiga beslut. De motverkas genom tydlig kommunikation, bekräftelse av budskapet, parafrasering, explicit kontext och källhänvisningar, samt aktivt lyssnande och frågor som avslöjar antaganden.

Se även: missförstånd, missuppfattning, tolkning, kommunikationsteori.