Metadataarbete

Metadataarbete omfattar det systematiska arbetet med att skapa, förvalta, beskriva och bevara metadata om resurser. Metadata är data om data och gör det möjligt att hitta, tolka och återanvända informationen. Inom bibliotek, arkiv, museer och forskningsmiljöer används metadataarbete för att underlätta åtkomst, förståelse och långtidsbevarande av både digitala och fysiska samlingar.

Vanliga aktiviteter inkluderar att definiera metadataförväntningar, välja lämpliga standarder och vokabulärer, skapa och underhålla metadataregistreringar, samt tilldela och hantera identifierare (t.ex. DOI eller ORCID) och relationer mellan resurser. Kvalitetsarbete omfattar validering, fullständighet, noggrannhet och spårbarhet av ursprung samt kartläggning mellan olika metadataformat (crosswalks) och användning av kontrollerade vokabulärer och taxonomier för interoperabilitet.

Vanliga standarder och modeller inkluderar Dublin Core, MARC21, MODS, METS, EAD och PREMIS. För webbaserad semantik används schema.org och Linked Data-principer. För bevarande används PREMIS som grund för bevarande metadata och METS eller EAD för strukturell beskrivning av digitala objekt.

Livscykeln för metadata innefattar kravanalys och planering i samband med insamling eller digitalisering, skapande och import, normalisering, berikning och länkning, samt arkivering och förvaltning i metadataarkiv, digitala tillgångssystem eller katalogsystem. Metadata registreras och underhålls ofta i systemen i koppling till kontrollerade vokabulärer och identifikatorer.

Metadataarbete bidrar till ökad sökbarhet, återanvändning och långsiktigt bevarande av resurser samt stöd för forskning och undervisning. Utmaningar inkluderar begränsade resurser, varierande krav mellan domäner, språk- och kulturella skillnader, behov av kompetens samt frågor om integritet och upphovsrätt och att uppnå god interoperabilitet över institutioners gränser.