Mellangruppseffekter

Mellangruppseffekter är ett begrepp inom samhälls- och offentlig ekonomi som avser hur policyåtgärder, skatte- och bidragssystem eller ekonomiska förändringar påverkar människorna i mitten av inkomstfördelningen. Begreppet fokuserar vanligtvis på mellangruppen mellan låg- och övre inkomstsegmenten och beskriver nettopåverkan på disponibel inkomst, konsumtion och välfärd efter skatt och transfereringar.

I praktiken avgränsas mellangruppen ofta med hjälp av inkomstkvintiler eller deciler, och effekterna beräknas med metoder som mikrosimuleringar eller före-efter-analys. Resultatet uttrycks ofta som förändringar i relativa inkomstnivåer eller som skillnader mellan grupper inom befolkningen.

Användningsområden för begreppet inkluderar studier av skattepolitik, välfärdsreformer, arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsinsatser där forskare vill förstå om åtgärder gynnar eller missgynnar mellangruppen jämfört med andra delar av befolkningen.

Exempel och tolkningar varierar beroende av policy och avgränsningar. En reform som sänker skatten för låginkomsttagare men finansieras genom högre indirekta skatter kan leda till negativa mellangruppseffekter om mellangruppen bär en större del av kostnaden. Å andra sidan kan målgruppsinsatser inom utbildning eller barnfamiljepaket förbättra mellangruppens situation.

Diskussionen kring mellangruppseffekter betonar att hur man definierar mellanklassen och vilken metod som används påverkar resultaten. Begreppet är därför metodkänsligt och kontextberoende, främst i policyanalyser som syftar till rättvisa och effektivitet.