Marknadsrörelsen

Marknadsrörelsen är ett svenskt begrepp som används för att beteckna en strömning av idéer och policyförslag som betonar marknadens roll i ekonomin och i samhällets offentliga sektor. Begreppet beskriver inte en enskild organisation utan en bred trend bestående av olika aktörer, däribland politiska partier, företag, tankesmedjor och intresseorganisationer som förespråkar marknadsbaserade lösningar i ekonomin och offentliga tjänster.

Kärninnehållet i marknadsrörelsen är ökade konkurrens- och valmöjligheter, avreglering, privatisering av statliga verksamheter och användning av upphandlingar eller privatiseringar i välfärdstjänster. Det betonas ofta att konkurrens och prisbildning via marknaden leder till effektivitet, innovation och bättre tjänster, samtidigt som det gör offentliga finanser mer hållbara genom kostnadskontroll och produktivitet.

Svensk diskussion har ofta kopplats till liberal-konservativa och borgerliga reformorienterade strömningar, särskilt under senare delen av 1900-talet och in i 2000-talet, där marknadsinriktade reformer inom ekonomi, utbildning, hälsa och kommunal verksamhet har varit omdebatterade. Begreppet används även i bredare internationell kontext för att beskriva neoliberala eller marknadsliberala tendenser, även om det finns skillnader i hur starkt stöd eller kritik ett visst sammanhang visar.

Kritiska röster framhåller att större marknadsinslag kan leda till ökade skillnader, risk för utförseltension i välfärdstjänster och brister i offentligt ansvar, medan förespråkarna framhåller förbättrad effektivitet, kvalitet och valfrihet. För många är marknadsrörelsen ett sätt att närma sig samhällsutvecklingen genom marknadens mekanismer, medan andra ser behov av starkare offentlig kontroll och jämlikhets- och demokratiska skydd.