Magmakivien

Magmakivien, eller magmatiska bergarter, är bergarter som bildats genom avkylning och härdning av smält bergartsmaterial (magma eller lava). De uppstår antingen när magma stelnar inuti jordskorpan (intrusiva eller plutiska bergarter) eller när lava når ytan och stelnar snabbt (extrusiva eller volkaniska bergarter). Intrusiva bergarter har oftast grovkornig textur eftersom kylningen är långsam; extrusiva bergarter har vanligtvis små kristaller eller kan vara glasiga.

Sammansättning och klassifikation är vanligtvis kemisk och delas ofta in i felsika, intermediära, maffiska och ultramafiska grupper. Felsika bergarter domineras av kiselsyra och ljusa mineraler som kvarter och feldspater, exempelvis granit, granodorit och rhyolit. Maffiska bergarter är rikare på magnesium och järn och innehåller mörkare mineraler som pyroxen och olivin; exempel är basalt och gabbro. Mellanprodukter inkluderar andesit och diorit, medan ultramafiska bergarter som peridotit och dunit är mycket magmatiskt rika.

Exempel på vanliga magmakivier är: extrusiva basalt, andesit, rhyolit samt glasiga varianter som obsidian och pumice; intrusiva exempel är granit, granodorit, diorit och gabbro. Texturen kan vara phaneritisk (stora kristaller synliga för blotta ögat) i many intrusiva bergarter, eller afanitisk i många extrusiva; porfyrisk textur förekommer när grova kristaller bildas före snabb ytcombat nedkylning.

Orsaken till bildningen är kopplad till plattektonik: olika miljöer som mittatlantiska ryggar, subduktionszoner och kontinentala sprickzoner påverkar kemisk sammansättning och kylhastighet. Magmakivien utgör grunden för mycket av jordens geologi och resursutnyttjande.