Luftdatorer

Luftdatorer är datorer som bygger på pneumatisk logik, där tryck från en kompressor används som både energikälla och signalsätt för beräkningar. I praktiken består de av ett nätverk av pneumatiska ventiler, kolvar och kammare där luftflödenna realiserar logiska funktioner. Grundläggande operationer som AND, OR och NOT uppnås med 3/2- eller 5/2-ventiler, samt andra pneumatiska konstruktionselement. Data lagras och överförs som olika trycknivåer; minnet uppnås ofta med minnesceller som behåller ett tryck i en sluten del av systemet eller genom kedjor av ventiler som möjliggör sekventiell logik.

Historiskt användes luftdatorer främst i industriell styrning och i akademiska studier av digital logik innan elektroniska styrsystem blev standard. De hade särskilda fördelar i miljöer där elektronisk utrustning var opraktisk, till exempel i heta, dammiga eller explosiva miljöer, eftersom deras komponenter kunde vara icke-elektriska och robusta. Nackdelarna inkluderade långsammare hastighet, större fysiska dimensioner och högre energiförbrukning samt behov av tät underhåll för att motverka läckage och tryckförluster.

Idag har luft- och fluidiska logiksystem i stor utsträckning blivit ersatta av halvledarbaserad teknik, men studier av pneumatisk logik lever vidare inom forskning och vissa specialiserade industriella tillämpningar där principerna används i kombination med elektroniska styrsystem.