Logikbaserad

Logikbaserad utmärker metoder och system som vilar på formell logik som grund för resonerande och kunskapsrepresentation. I logikbaserade system beskrivs världen med fakta och regler, där varje regel anger ett logiskt samband som kan användas för härledningar. Inferensmotorer utför logiska slutsatser genom regler och logikens regler, ofta med fokus på tydlighet, spårbarhet och formella garantier.

Vanliga logiska språk inkluderar propositionslogik, första ordningens logik och beskrivningslogik. En typisk logikbaserad arkitektur består av en kunskapsbas med fakta och regler samt en inferensmotor som drar slutsatser eller svarar på frågor. Inom semantisk webb har beskrivningslogik blivit särskilt viktig för ontologier och ontologiska språk som OWL. Exempel på logikbaserade tekniker inkluderar logikprogrammering i Prolog och bevisverktyg som används i formell verifiering.

Användningsområden inkluderar experter system, formell bevisföring, programverifiering och kunskapsrepresentation där krav på tydlighet och förklarbarhet betonas. Logikbaserade metoder passar väl domäner där kunskap kan uttryckas exakt och där man vill kunna dra slutsatser med verifierbara regler. Begränsningar inkluderar ofta brittleness när information saknas eller är osäker, behov av explicit kunskapsrepresentation och utmaningar med skalbarhet i mycket stora eller oklara problemrum. Ofta ses logikbaserade metoder som komplement till probabilistiska och maskinlärningsbaserade metoder.

Historiskt växte logikbaserade ansatser fram inom AI:s tidiga dagar med reglerbaserade expertsystem under 1970- och 1980-talen; senare utvecklades beskrivningslogik och ontologier för semantisk webb. Exempel på praktiska tekniker är Prolog samt verktyg för formell bevisföring och verifiering.