Lavafält

Lavafält är ett vidsträckt område som täcks av ett eller flera sammanhängande lavaflöden som spridits över landskapet när magma nådde ytan. Sådana fält består oftast av basaltiskt material och kan bilda platta eller lågt kuperade ytor med en mosaik av olika flödens ytor.

Bildning och kännetecken: Lavaflöden uppkommer när magma når ytan och strömmar ut över terrängen. Den nybildade ytskiktet bildar först en hård skorpa medan den inre massan fortsätter att flyta. Ropy pahoehoe-lava har en glansig, ropig yta medan aa-lava är skrovlig och sprucken. Över tid kan lavaflödena skapa nätverk av lavatuber som gör att flödena kan färdas långa sträckor. Ett lavafält består ofta av många olika flöden som övergår i varandra och bildar ett komplext översta lager.

Geografisk förekomst och exempel: Stora lavafält finns i vulkaniskt aktiva områden som Island, Hawaii och Kanarieöarna. Eldhraun i sydvästra Island är ett av världens största lavafält och bildades av Lakagíjar-flödena 1783–1784. På Hawaii uppträder omfattande lavafält från flödena av Kilauea och Mauna Loa, som formar stora delta- och plattlandsområden i öns övriga landskap.

Ekologi och användning: Efter att ytan svalnat koloniseras området av växter, mossor och djur, och jordbildning sker över tid. Lavafält utgör viktiga geologiska och vulkanologiska forskningsområden och är ofta populära för vandring och naturturism. Risker inkluderar fortsatt vulkanisk aktivitet som kan skapa nya flöden, samt grov terräng och heta partier i nybildade delar av fältet.