Lagstiftaren

Lagstiftaren är ett begrepp som syftar på den eller de politiska organ som har uppdraget att skapa och ändra lagar inom ett rättssystem. I Sverige används ofta termen för att beskriva riksdagen, vars arbete utgör kärnan i lagstiftningsprocessen. Enligt grundlagen har lagstiftande makt huvudsakligen lagts hos riksdagen, medan regeringen har ett ansvar för att lägga fram förslag och verkställa lagarna inom ramen som riksdagen beslutat.

Lagstiftarens arbete styrs av konstitutionen och rättsstatens principer. Riksdagen antar nya lagar eller ändringar av befintliga lagar, medan regeringen utfärdar förordningar som kompletterar och genomför lagarna. Förslagen kommer vanligtvis från regeringen i form av propositioner eller från riksdagen själv i form av motioner och utredningar. Ett lagförslag behandlas först i ett utskott, därefter i kammaren i två behandlingar innan beslut fattas. När en lag är antagen publiceras den i Svenska författningssamling och träder i kraft enligt vad som anges i lagen.

Riksdagen utövar även kontroll över regeringen genom olika instrument, såsom interpellationer, frågor och granskningar. I bredare bemärkelse används lagstiftaren också i politiska studier för att beteckna den del av staten som har ansvaret för att formulera och anta lagstiftning, i motsats till den verkställande och dömande makten.