Lagreskapacitet

Lagreskapacitet, ofta kallad lagringskapacitet, avser den maximala mängden data, material eller energi som kan lagras inom ett givet system eller behållare under angivna förhållanden. Det är en grundläggande egenskap i tekniska, logistiska och energitekniska sammanhang och används för att bedöma hur mycket som kan hanteras eller förvaras samtidigt.

Inom datalagring innebär lagerskapacitet hur mycket digital information ett lagringsmedium kan rymma, ofta uttryckt i byte. Vanliga storheter är gigabyte och terabyte, medan vissa sammanhang även använder tebibyte (TiB) och gibibyte (GiB) som baseras på 1024‑tal. Ett vanligt begreppsområde är skillnaden mellan markerad (marknadsförd) kapacitet och faktisk formaterad kapacitet; ett 1 TB‑hårddisk kan visa cirka 931 GiB när den har formaterats för användning. Slutanvändaren upplever därför att den tillgängliga utrymmet är mindre än den teoretiska märkskapaciteten.

Inom energilagring refereras lagreskapacitet till hur mycket energi ett batteri eller en energilagringsenhet kan leverera, mätt i wattimmar (Wh) eller kilowattimmar (kWh). Kapaciteten påverkar beräknad driftstid och hur länge en enhet kan försörja ett system mellan uppladdningar. Den påverkas av laddnings- och urladdningshastighet, verkningsgrad, temperatur samt antal cykler.

I logistik och industri används lagerskapacitet för att beskriva hur mycket varor ett lager, en container eller en utrullningsanläggning kan hålla. Måtten kan vara volymbaserade (kubikmeter) eller baserade på antal platser, pallplatser eller andra förvaringsenheter. Kapaciteten påverkar kostnader, leveransprecision och riskhantering.

Att mäta och planera lagerskapacitet involverar uppskattning, övervakning och optimering, ofta med hänsyn till nuvarande användning, framtida efterfrågan och tekniska begränsningar.