Kännbarhet

Kännbarhet är en svensk term som beskriver i vilken utsträckning ett stimuli, fenomen eller egenskap kan uppfattas av människor eller detekteras med instrument. Begreppet används inom flera områden, bland annat psykologi, sensorisk forskning, ergonomi och teknik, och omfattar både mänsklig perception och signaler som kan uppmätas av utrustning.

I praktiken relaterar kännbarhet till sensoriska trösklar. Den absoluta tröskeln är den minsta stimulansen som kan uppfattas vid minst en viss andel av försökstillfällena, medan skillnadströskeln (även kallad just noticeable difference) är minsta förändring i stimulansen som kan uppfattas. Mätningar görs ofta genom psykologiska experiment och, i vissa fall, genom signal­detektionsteori.

Användningsområden inkluderar produktdesign (så att varningar eller indikatorer uppfattas tydligt), säkerhetsteknik (detekterbarhet av faror) och människa–maskin-interaktion (haptik, taktil feedback, hörsel- eller visuella signaler). Kännbarhet används också i regleringar kring märkning, larm och tillgänglighet samt i forskning om perceptuella begränsningar och sensorisk funktion.

Etymologi: ordet härleds från känna och suffixet -bar, som anger förmåga eller kapacitet. Begreppet står nära dialogen mellan perception och sensorisk gräns i svenska sammanhang och översätts ofta som perceptibility eller detectability på engelska.