Kroppsvävnad

Kroppsvävnad är en organiserad samling celler som delar liknande struktur och funktion, och som tillsammans bygger upp organ eller delar av organ. Vävnader utgör grunden för organens funktion och kan anpassa sig genom tillväxt, reparation och ibland åldrande. De består av celler som är sammanbundna och av den extracellulära matrixen som omger dem.

De fyra grundläggande vävnadstyperna är epitelvävnad, stödjevävnad, muskelvävnad och nervvävnad. Epitelvävnad täcker kroppens ytor och hålrum samt fungerar som skydd, sekretions- och upptagningsbarriär. Stödjevävnad innefattar bindväv, brosk, ben, blod och fett och ger strukturellt stöd samt mellanrum och kommunikation mellan vävnader. Muskelvävnad möjliggör rörelse och består av skelett-, hjärtmuskel- och glatt muskulatur. Nervvävnad består av neuroner och gliaceller och ansvarar för snabb kommunikation och reglering av kroppens funktioner.

Den extracellulära matrixen består av proteiner som kollagen och elastin samt en grundsubstans som ger vävnaden dess mekaniska egenskaper och påverkar cellernas signalering. Cellerna interagerar med matrixen via adhesioner som styr vävnadsform, elasticitet och kommunikation.

Vävnader bildas under embryonal utveckling från groddbladen endoderm, mesoderm och ektoderm. Deras återväxt och regenerationsförmåga varierar mellan vävnadstyperna; hud och lever har relativt hög återbildning, medan nervvävnad i centrala nervsystemet har begränsad regenerering.