Kraftbränslen

Kraftbränslen, eller syntetiska bränslen, är drivmedel som tillverkas med hjälp av elektricitet genom vad som ofta kallas kraft-till-bränsle-teknik. De lagrar energi i kemisk form och kan användas i transportsektorer där elektrifiering är svår eller kostsam, till exempel inom flyg, sjöfart och tung vägtrafik.

Tillverkningen sker vanligtvis via två huvudvägar: power-to-liquid (PtL) och power-to-gas (PtG). Vid PtL produceras först vätgas genom elektrolys av vatten; vätgasen reagerar sedan med koldioxid i syntesprocesser som Fischer–Tropsch eller metanolsyntes för att bilda kolväten. Resultatet blir flytande eller gasformiga bränslen som ofta kallas syntetiska bränslen. Typiska produkter är syntetisk diesel eller syntetisk kerosén för flyg samt metanol eller dimetyleter (DME). Syntetiska jetbränslen och diesel kan vara drop-in-fuels som kan användas i befintlig motor- och infrastruktur.

Fördelarna är minskade växthusgasutsläpp om elproduktionen är koldioxidneutral eller lågkol, samt potential att utnyttja avfall och koldioxidlagring. Nackdelarna är höga energibehov och kostnader; produktionen kräver mycket el och ren CO2, vilket gör ekonomin beroende av elpriser, koldioxidpriser och statligt stöd samt politik.

Användningen av kraftbränslen beräknas spela en roll i decarbonisering av sektorer där full elektrifiering är utmanande, men den kommersiella volymen är ännu begränsad och tekniska samt reglermässiga hinder måste övervinnas.