Kostrestriktioner

Kostrestriktioner är åtgärder där man med avsikt begränsar intaget av vissa livsmedel eller näringsämnen för att uppnå hälsomål, hantera sjukdom eller följa religiösa eller etiska övertygelser. Restriktionerna kan vara helt eller delvis anpassade, varierar mellan individer och ofta kräver övervakning för att säkerställa näringsbalans.

Medicinska kostrestriktioner svarar mot sjukdomstillstånd eller behandlingar. Exempel är kalorirestriktion vid viktminskning, kolhydratrestriktion vid diabetes, natriumrestriktion vid hypertoni, samt begränsningar av protein, kalium eller fosfat vid njursjukdom. Det finns också näringssektioner som hanterar nattliga allergier eller intoleranser, såsom glutenfri kost vid celiaki och laktosfri kost vid laktosintolerans. Livsmedelsreaktioner mot nötter eller andra allergener kräver ofta strikta undvikanden.

Religiösa och etiska skäl står också bakom kostrestriktioner. Detta kan innebära regler som kosher eller halal i vardagskost, eller fasta och särskilda regler vid religiösa högtider. Sådana dieter kan påverka exakt vilka livsmedel som är tillåtna och hur måltider planeras, men varierar inom och mellan traditioner.

Vissa kostrestriktioner baseras på livsstil och kostfilosofier, till exempel vegetarisk eller vegan kost, lågkolhydratkost eller låg-FODMAP-diet vid IBS. Implementeringen av restriktioner kräver ofta planering, näringskunskap och uppföljning av en vårdgivare eller näringsexpert för att säkerställa näringsbalans och minimera risker för brister.