Kortisolproduktion

Kortisolproduktion er syntesen och frisättningen av kortisol, ett glukokortikoidhormon som produceras i binjurebarken, främst i zonen fasciculata. Hormonet spelar en viktig roll i kroppens stressrespons och i metabolismen.

Produktion och reglering styrs huvudsakligen av hypothalamus-hypofys-binjureaxen (HPA-axen). Hypothalamus frisätter CRH, vilket stimulerar adenohypofysen att frisätta ACTH. ACTH driver kortisolsyntesen i binjurebarken. Kortisol utövar negativ återkoppling på både hypothalamus och hypofys för att hålla nivåerna inom ett fysiologiskt intervall.

Kortisolutsöndringen följer en diurnal rytm med högre nivåer på morgonen och lägre på natten. Den biokemiska vägen börjar med omvandlingen av kolesterol till pregnenolon genom enzymet CYP11A1 (desmolase), följt av flera enzymsteg inklusive 17α-hydroxylering, 21-hydroxylering och slutligen 11β-hydroxylering (CYP11B1) som ger cortisol.

Fysiologiska effekter av kortisol omfattar ökade leverglukoneogenes och glykogenes, ökad lipolys och proteinkatabolism som genererar energi under stress, samt ökad vakenhet och kardiovaskulär reaktivitet. Hormonet har även antiinflammatoriska och immunosuppressiva egenskaper och påverkar vätskebalans och vascular respons på katekolaminer.

Klinisk relevans innefattar tillstånd som underskott av kortisol (Addisons sjukdom) och kortisolöverskott (Cushing-syndrom). Diagnostik inkluderar mätning av kortisol i blod, saliv eller urin samt dynamiska tester som dexametasonsuppressionstest och nattligt kortisol. Nivåerna regleras av ACTH-nivåer och HPA-axens funktion.