Korrelationsstudier

Korrelationsstudier är en typ av observationsstudier som syftar till att undersöka sambandet mellan två eller flera variabler utan att aktivt manipulera dem. De används för att beskriva i vilken mån variabler rör sig tillsammans och hur starkt ett samband är, samt för att generera hypoteser för vidare forskning.

Den vanligaste sammanfattningen av samband är en korrelationskoefficient. För kontinuerliga variabler används ofta Pearsons r när antaganden som linjaritet och normalfördelning är rimliga; för ordinala data eller icke-normalt fördelade data används Spearman- eller Kendall-tau. Koefficienterna ligger mellan −1 och +1; tecken anger riktning och magnituden styrkan i sambandet. Vid små provstorlekar eller outliers kan alternativa mått och icke-parametriska metoder vara lämpliga.

Studiedesign: korssnittsundersökningar analyserar data vid en enskild tidpunkt och ger en ögonblicksbild av sambandet; longitudinella korrelationer följer variabler över tid och kan indikera tidsordning. I avancerade analyser används också partiell korrelation för att kontrollera påverkan av en tredje variabel samt cross-lagged konstruktioner för att undersöka tidsförhållanden.

Viktig begränsning är att korrelation inte innebär kausalitet. Sambandet kan vara ömsesidigt, beskriva en gemensam orsaksfaktor eller vara artefakt av mätfel. Felaktig tolkning, outliers, betingade förväxlingsfaktorer och dåliga mätningar kan leda till vilseledande slutsatser. Reliabilitet och validitet i mätningarna påverkar också resultaten och kräver ofta större urval.

Praktisk användning inkluderar beskrivning av samband, stöd för hypotesgenerering och som del av förberedande analyser inför regressionsmodeller. Rapportering bör inkludera storlek, riktning, konfidensintervall och eventuella justeringar för förväxlingsfaktorer.