Koronarspasmen

Koronarspasm är en tillfällig sammandragning av ett koronarkärl som orsakar övergående ischemi i det område som försörjs av den berörda artären. Spasmen kan leda till angina pectoris som ofta uppträder i vila eller under natten. Under ett anfall kan EKG ofta visa ST-höjningar i det drabbade området och smärtan upphör när spasm avtar. Spasm kan förekomma både vid frisk kärl och vid samtidig ateroskleros.

Patofysiologi involverar hyperreaktiva koronära glatta muskler samt endotelial dysfunktion. Faktorer som ökar risken inkluderar rökning, kokain- eller andra sympatomimetiska substanser, kallt väder och stress. Spasma kan förekomma utan uttalad åderförkalkning, men är vanligt vid samtidig kärlsjukdom. I äldre terminologi kallas tillståndet Prinzmetal angina eller variantangina.

Diagnostik: Vid misstanke utreds patientens symtom och görs elektrokardiografisk övervakning under angrepp. Troponin kan vara förhöjt vid längre eller svåra attacker. Koronarangiografi kan visa en övergående försnävning som återgår spontant; det kan bekräftas med provocerade tester (ergonovin eller acetylkolin) i kontrollerade förhållanden.

Behandling: Akut behandling under ett anfall innefattar sublingualt nitrat. Förebyggande behandling består oftast av kalciumkanalblockerare och ibland långtidsverkande nitrater. Betablockerare undviks hos många patienter eftersom de kan förvärra spasm. Rökstopp och behandling av riskfaktorer rekommenderas. Vid samtidig ateroskleros kan statinbehandling övervägas. Prognosen är generellt god med adekvat behandling, men allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt eller plötslig död förekommer hos vissa patienter.