Konserveringsbehov

Konserveringsbehov avser de krav som behövs för att bevara och skydda kulturarv och samlingsföremål mot nedbrytning över tid. Det innefattar de åtgärder som krävs för att förhindra eller bromsa försämringar samt att behålla föremålets identitet, materialkvalitet och funktion.

Behovet fastställs genom kontinuerlig bedömning av materialets egenskaper, ålder, tidigare konserveringsinsatser, användning och den omgivande miljön. Faktorer som temperatur, relativ fuktighet, ljus, föroreningar, skadedjur och hanteringsrutiner påverkar risken för försämring och därmed bevaringsbehoven.

Processen omfattar dokumentation av nuvarande tillstånd, tillstånds- och riskbedömningar samt prioritering. Resultatet utgör en bevaringsplan som styr åtgärder och resurser över tid.

Åtgärdsstrategierna kan omfatta miljöstyrning, förvaring i lämpliga miljöer, hanteringsrutiner, digitalisering eller reproduktion samt regelbunden övervakning av tillstånd och miljö.

Användningsområden och syften: i museer, arkiv och bibliotek används konserveringsbehov för att formulera policies, arbetsflöden och budgeterade insatser samt för att kommunicera behoven till ansvariga aktörer och finansiärer.