Komplikationsrisiken

Komplikationsrisker är sannolikheten att uppleva negativa händelser kopplade till medicinska behandlingar, kirurgiska ingrepp eller sjukdomsprocesser. Risken är inte konstant utan varierar mellan patienter och situationer och påverkas av patientens hälsa, ingreppets art och vårdmiljö.

Faktorer som påverkar inkluderar ålder, allmänt tillstånd (till exempel ASA-klass), samsjuklighet, läkemedelsbruk (särskilt antikoagulantia), rökning, vikt och immunsystemets status samt vårdgivarens erfarenhet och resurser.

Typiska komplikationer varierar beroende på sammanhang men kan omfatta infektion, blödning, skada på omgivande vävnad eller organ, nervskada, anestesi-relaterade problem, blodproppar och läkemedelsreaktioner. I kirurgiska sammanhang delas risker ofta upp i perioperativa och postoperativa.

Bedömning av risk görs med klinisk bedömning och riskstratifiering. Vanliga verktyg inkluderar bedömning av allmänt hälsotillstånd samt procedurens komplexitet. Vid informerat samtycke bör patienten få en tydlig, nyanserad information om sannolikheten och konsekvenserna, samt alternativ.

Åtgärder för att minska risk inkluderar preoperativ optimering, förebyggande åtgärder (t.ex. antibiotikaprofylax, DVT-proppar), aseptisk teknik, korrekt teknik och noggrann övervakning. Postoperativ vård och snabb behandling av eventuella komplikationer kan också minska allvarlighetsgraden.

Riskskattningar är uppskattningar som kan förändras med ny evidens och olika patientgrupper. Informationskällor, dokumentation i patientjournalen och kontinuerlig uppföljning är viktiga delar av riskkommunikation och vårdplanering.