Home

Kolvätekedjor

Kolvätekedjor avser kedjor av kolatomer som binds samman med kol–kol- och kol–vätebindningar och som utgör kärnan i många organiska molekyler. Kedjorna kan vara olika långa, raka eller grenade och de kan även bilda ringar. De består i första hand av kol och väte och deras egenskaper styrs av kedjelängd och graden av mättnad.

Kolväten klassificeras efter mättnad och struktur. Mättade kolväten kallas alkaner och består endast av enkelbindningar mellan

Användning och förekomst: Kolvätekedjor finns i fossila bränslen, i fett- och lipidkedjor i biologiska molekyler samt

kolatomer.
Omättade
kolväten
har
dubbelbindningar
(alkener)
eller
trippelbindningar
(alkyner).
Kedjorna
kan
vara
raka
(n-alkaner)
eller
grenade
(iso-alkaner),
och
vissa
bildar
cykliska
eller
aromatiska
system.
Längden
på
kedjan
påverkar
fysiska
egenskaper
som
kokpunkt,
smältpunkt
och
vattlöshet;
längre
kedjor
har
generellt
högre
kokpunkter
och
lägre
löslighet
i
vatten.
som
byggstenar
i
polymerer.
De
enkla
alkanerna
som
metan,
etan,
propan
och
butan
används
som
bräns
eller
råvaror
för
syntes.
Längre
kedjor
förekommer
i
petrolkvalitet
och
i
fettsyror
där
kedjelängden
ofta
ligger
mellan
cirka
12
och
24
kolatomer.
Kolvätekedjor
är
oftast
opolära,
lösliga
i
organiska
lösningsmedel
och
mindre
lösliga
i
vatten.