Kolinerga

Kolinerga, eller kolinerga neuroner och synapser, är en term som används inom neurobiologi för att beskriva nervceller, axon eller synapser som använder acetylkolin (ACh) som signalsubstans. Acetylcholine verkar via två huvudtyper av receptorer: nikotinerga receptorer (ionotropa) och muskarinerga receptorer (metabotropa).

Kolinerga system finns både i centrala och perifera delar av nervsystemet. I centrala nervsystemet utgörs det av kolinerga neuron i basal forebrain, inklusive nucleus basalis av Meynert och medialt nucleus septi samt diagonala bandet Broca, som projicerar till cortex och hippocampus. I hjärnstammen finns kolinerga grupper som pedunculopontine-nukleus och laterodorsala tegmentala kärnan. Perifert finns kolinerga neuroner i skelettmuskulaturens neuromuskulära ändplatta (motoriska ändplattan) och i parasympatiska postganglionära nerver; vissa svettkörtelnerver i sympatisk grupp använder också acetylkolin som signalsubstans.

Syntes och signalering: acetylcholine bildas av acetyl-CoA och kolin via enzymet kolinacetyltransferas (ChAT), paketeras i vesiklar av vesikulär acetylkolintransportör (VAChT) och frisätts vid nervändslutet. Det bryts sedan ned av acetylkolinesteras till kolin och acetat, varpå kolin återanvänds av neuronen.

Funktioner och klinik: kolinerga system är viktiga för motorisk kontroll, autonom reglering och kognitiva funktioner som uppmärksamhet, inlärning och minne. Förändringar i kolinerga signaling kopplas till sjukdomar som Alzheimer och andra demenssjukdomar. Läkemedel som ökar acetylkolin i synapsen, till exempel acetylkolinesterashämmare, används för att lindra kognitiva symtom vid Alzheimers sjukdom.