Kloridutbyte

Kloridutbyte är en kemisk process där kloridjoner byts ut mot andra joner i en jonbytare. Processen sker i en fast fas, oftast en polymerbaserad jonbytare eller en zeolitliknande struktur. Jonbytare kan vara antingen kationbytare, som byter positiva joner, eller anjonbytare, som byter negativa joner. Vid anjonbytning i kloridform fångas kloridjonen upp från lösningen och ersätts av andra anjoner i lösningen. Regenerering av resinen återställer kloridformen genom att tillföra en kloridrik lösning, vilket driver ut de fångade jonerna.

Kloridutbyte används främst inom vattenbehandling och processindustri. Vid avjonisering av vatten kan man ta bort eller byta ut mineraljoner för att producera demineraliserat vatten. I många system används både anjon- och kationbytare i serie, ofta i syfte att uppnå en mycket hög renhet. Förutom vattenbehandling förekommer kloridutbyte i analytisk kemi och i vissa livsmedels- och läkemedelsprocesser där exakt kontroll över jonprofilen är viktig.

Egenskaper och begränsningar: Utbytet påverkas av konkurrens mellan olika joner i lösningen, och resinenas kapacitet räknas i ekvivalenter per liter. Temperatur, pH och närvaro av organiska ämnen kan påverka utbytet. Regenerering med koncentrerad NaCl- eller HCl-lösning producerar avfall med hög kloridkoncentration (brine) som kräver anpassad hantering. Resins livslängd påverkas av föroreningar och mekaniskt slitage.