Investeringskassaflöde

Investeringskassaflöde är den del av kassaflödesanalysen som visar hur mycket pengar som används eller frigörs genom företagets investeringar i långfristiga tillgångar och andra finansiella investeringar. Enligt internationella redovisningsstandarder handlar det om kassaflöden kopplade till köp och försäljning av tillgångar som används i verksamheten under en längre tid, till exempel fastigheter, maskiner, utrustning och immateriella tillgångar. Det innefattar också köp och försäljning av långsiktiga investeringar i andra företag samt utbetalningar och återbetalningar av lån som företaget lånar ut till tredje part.

Företag kan få inflöden i investeringskassaflödet när det säljer anläggningstillgångar eller långsiktiga investeringar, eller när lånefordringar återbetalas av gäldenärer. Utflöden uppstår när företaget investerar i nya tillgångar, köper ytterligare investeringar eller lånar ut pengar till andra. Investeringskassaflödet skiljer sig från operativt kassaflöde, som kommer från den löpande affärsverksamheten (intäkter och kostnader från försäljning och produktion), och från finansieringskassaflöde, som rör upplåning, återbetalningar och ägarfinansiering.

Användning och tolkning: Analytiker studerar investeringskassaflödet för att bedöma företagets kapitalallokering och framtida potential att generera kassaflöden. Ett vanligt samband är att investeringar i tillgångar ofta ger negativa kassaflöden i kort sikt men kan bidra till framtida avkastning. Investeringskassaflödet presenteras tillsammans med operativt och finansieringskassaflöde i kassaflödesanalysen, vilket ger en helhetlig bild av företagets likviditets- och tillväxtprofil.