Inomhusförhållanden

Inomhusförhållanden avser de fysiska, kemiska och psykosociala förutsättningarna i byggnader som påverkar människors hälsa, komfort och prestation. Goda inomhusförhållanden bidrar till välbefinnande och arbetsförmåga, medan försämrade förhållanden kan orsaka akuta och långsiktiga hälsoproblem.

De viktigaste komponenterna är termisk komfort (temperatur och luftfuktighet), luftkvalitet (till exempel koldioxidnivåer, flyktiga organiska föreningar, partiklar och radon), ventilation och luftflöde, samt akustik och belysning. Fukt och mögel, källor till föroreningar från byggmaterial eller möbler, och radon riskerar att försämra inomhusklimatet och öka hälsoriskerna vid långvarig exponering.

Bedömning och övervakning sker ofta genom mätningar av temperatur, relativ luftfuktighet, CO2-nivåer, VOC, partiklar samt ventilationens luftomsättning. Särskilt i arbetslokaler används standarder och riktlinjer som syftar till att säkerställa god luftkvalitet och termisk komfort. Internationellt förekommer exempelvis standarder som fokuserar på termisk komfort och inomhusluftkvalitet, medan nationella bygg- och arbetsmiljöregler ofta kräver tillräcklig ventilation, fukthantering och begränsning av radon.

Förebyggande åtgärder inkluderar förbättrad ventilation och inflöde av frisk luft, kontroll av fukt och mögel genom byggnadsunderhåll, minimering av källor till inomhusföroreningar, användning av filtrering och rätt belysning samt regelbunden övervakning av radon där det är relevant. Balansen mellan energieffektivitet och inomhuskomfort är central i modern byggnadshållning.