Inkomstojämlikheten

Inkomstojämlikheten avser hur inkomst fördelas bland befolkningen inom ett samhälle. En högre ojämlikhet innebär att en större andel av totalinkomsten tillfaller ett fåtal personer, medan en lägre ojämlikhet innebär en jämnare fördelning. Den vanligaste kvantifieringen är Gini-koefficienten, där 0 står för fullständig jämlikhet och 1 för fullständig ojämlikhet. Andra mått används för att beskriva inkomstfördelningen, till exempel topplöner andel av totalinkomsten eller Theil-index.

Orsaker och drivkrafter till inkomstojämlikhet inkluderar skillnader i utbildning och arbetsmarknadserfarenhet, löner och avkastning på kapital, arbetstidsregler och facklig organisation, beskattning och sociala transfereringar, samt globalisering och teknologisk utveckling. Demografiska faktorer som ålder, kön och immigrationsstatus spelar också en roll, liksom samhällsektioners institutioner och politiska val.

Konsekvenserna av hög inkomstojämlikhet diskuteras ofta i termer av social mobilitet, hälsa, utbildningsresultat och politiskt beteende. Kritiker hävdar att mycket ojämlikhet kan minska social sammanhållning och långsiktig tillväxt, medan förespråkare för viss ojämlikhet menar att den kan stimulera innovation och effektivitet. Debatten omfattar ofta avvägningar mellan tillväxt och rättvisa samt hur mycket omfördelning som är optimal.

Politiska verktyg för att påverka inkomstojämlikhet inkluderar progressiv beskattning och stärker transfereringar, arbetsmarknads- och utbildningspolitik, minimilönesystem samt kapitalbeskattning. Globalt varierar nivåerna i inkomstojämlikhet mellan länder, där de nordiska länderna ofta uppvisar lägre ojämlikhet tack vare omfattande omfördelningspolitik, medan andra länder uppvisar högre nivåer. Data från OECD, Världsbanken och Eurostat används för jämförelser över tid och rum.