Ickepartiskhet

Icke-partiskhet, ofta skrivet ickepartiskhet, är kvaliteten av att vara neutral och fri från partiskhet i bedömningar, beslut eller kommunikation. Ordet består av icke (inte) och partiskhet (bias) och används i svenska sammanhang som en synonym till opartiskhet eller neutralitet.

Användningen spänner över flera områden. Inom rättsväsendet är opartiskhet central; domare och jurister ska avgöra utifrån lag och bevisning utan otillbörliga influenser. Inom offentlig förvaltning betonas likabehandling och objektivitet i beslut. Inom journalistik och forskning är icke-partiskhet en etisk målsättning som innebär att presentera fakta och analysera utan att gynna en särskild part eller intressegrupp.

Hur man främjar icke‑partiskhet inkluderar användning av etiska koder, policyer mot jäv och intressekonflikter, blind- eller peer‑granskning, transparenta beslutsprocesser samt mångfald i de grupper som fattar beslut. Systematiska metoder och tydliga kommunikationsrutiner bidrar också till att minska subjektiva tolkningar och stärka tilliten.

Utmaningar och kritik förekommer när fullständig neutralitet visar sig problematisk eller orealistisk. Bias kan vara inbäddad i tolkningar och urval, och begreppet "false balance" i medier kan ge en skenbar neutralitet när evidensen inte är jämlikt fördelad. Att upprätthålla icke‑partiskhet kräver kontinuerlig reflexivitet och anpassning till samhälleliga värderingar, samtidigt som man erkänner röster och perspektiv som normalt varit underrepresenterade.