IIreceptorceller

Typ II-receptorceller, eller typ II smakreceptorceller, är en av smaklökens tre huvudcellstyper. De är ansvariga för upplevelserna av söt, umami och bittra smaker och återfinns i smaklökarna på tungan, samt i andra områden som slemhinnan i munnen och i svalget. Till skillnad från typ I- och typ III-receptorcellerna har typ II-cellerna en särskild sina funktioner och kommunikationssätt.

Receptorer och signalering

Typ II-receptorcellerna uttrycker specifika smakreceptorer: T1R2/T1R3 för söt smak, T1R1/T1R3 för umami och olika T2R-reCEPTorer för bittra smaker. De är kopplade till G-proteiner, ofta gustducin, vilket aktiverar en signalväg som inkluderar PLCβ2 och frisättning av Ca2+. Denna signalering leder inte till klassiska synapser, utan till frisättning av ATP som neurotransmittor via kalciumaktiverade kanaler CALHM1/3.

Neurotransmission och anslutning till nerver

ATP som frisätts från typ II-cellerna aktiverar P2X- och andra purinergiska receptorer på gustatoriska afferenter och på stödjecellernas nätverk, vilket överför smaksignalen till hjärnan. Typ II-celler bildar inte traditionella synapser med smaknerverna och saknar ofta tydliga synapser i elektronmikroskopiska studier.

Utveckling och funktion

Smakcellerna genomgår kontinuerlig turnover; nya receptorceller bildas i basala epitelet och ersätter gamla celler ungefär var tionde till fjortonde dag hos människa. Typ II-celler är modulära och kan anpassa sin receptorprofil under livstiden beroende på smakexponering.

Betydelse och klinik

Variationer i T1R/T2R-receptorer kan påverka smakpreferenser och nutritionsbeteende. Åldersrelaterad smakförlust eller sjukdomstillstånd kan påverka typ II-signalering och totala smakupplevelser. Forskning fortsätter att undersöka exakt hur ATP-frisättning och purinära signaling bidrar till smakperceptionen.