Högtalarkablar

Högtalarkablar är ledare som förbinder en ljudförstärkare med högtalarna och överför den ljudsignal som förstärkaren producerar som elektrisk energi. De används i bostads- och proffsinstallationer och finns i många längder och konstruktioner. Huvudfunktionerna är att kunna leda ström med så låg förlust som möjligt samtidigt som polarisiteten hålls korrekt för att högtalarna inte ska drivas ur fas.

Konstruktion och material val: De vanligaste ledarna är koppar, ofta i flertrådig (stranded) form för flexibilitet; solid ledare används ibland i fasta installationer. Material som oxygen-free copper (OFC) eller silverbelagd koppar förekommer i dyrare kablar. Isolationen kan vara PVC eller PE, och kabeln kan ha ett yttre skydd av plast. Vissa högtalarkablar har skärmar eller parvisa ledare för att motverka störningar; skärmning är vanligare i miljöer med störande elektronik men är inte alltid nödvändig i vanliga bostadsrum. Den vanligaste uppbyggnaden är två ledare, ofta i färgmärkning för positivt och negativt.

Kontakter, installation och användning: Kablarna avslutas vanligtvis i bindningsklämmor, banankontakter eller spadekontakter. Det är viktigt att hålla rätt polaritet, där röd/positiv kopplas till högtalarnas + och svart/negativ till −, för att behålla rätt fas i ljudåtergivningen. Längd och tvärsnitt påverkar resistans och därmed signalens förluster; längre kablar eller tunnare tvärsnitt innebär högre resistans och potentiell påverkan på ljudet. Skillnader i ljud mellan kabelmärken är ofta små och systemberoende, vilket gör att krav på dyrda högtalarkablar varierar mellan användare och uppsättning.