Honungsbiet

Honungsbiet (Apis mellifera) är en eusocial insekt i familjen Apidae och en av världens viktigaste pollinerare. Arten är naturligt förekommande i Europa, Afrika och Västra Asien men har spridits globalt genom människans biodling. Honungsbiet producerar honung och bivax och spelar en central roll i pollineringen av många odlade och vilda växter.

Kolonien består av en drottning, arbetare och drönare. Drottningen är den fertil honan vars främsta uppgift är att lägga ägg. Arbetarna är sterila honor som sköter yngel, bygger vaxceller och utför uppgifter som födosök, vård av yngel, vakt och kupans försvar. Drönare är hanar vars uppgift är att para sig med nya drottningar under svärmar. Kolonien fungerar som en sammanhållen enhet med kommunikation och arbetsfördelning.

Utvecklingen från ägg till vuxen tar cirka 16 dagar för en ny drottning, cirka 21 dagar för arbetare och omkring 24 dagar för drönare. Arbetarna utför olika uppgifter beroende på ålder: vård av yngel, vaxbyggande, födosök, tillsyn av kupan och försvar. De samlar nektar och pollen och omvandlar detta till föda för kolonien.

Honungsbiet samlar nektar och pollen. Nektar omvandlas till honung i kupan genom enzymatiska processer och avdunstning. Temperatur och luftfuktighet i kupan hålls noggrant av arbetarna vid cirka 34–35 °C för optimal yngelutveckling. Honungen lagras i vaxkakor och används som föda under vintern eller näring för koloniens överlevnad.

Hot mot honungsbiet inkluderar parasitära kvalster av Varroa destructor, olika sjukdomar som Nosema och virus, samt exponering för bekämpningsmedel, habitatförlust och klimatförändringar. Bevarandeinsatser inom biodling och bevarande av blommande miljöer syftar till att stödja koloniernas hälsa och pollineringskapacitet.