Holterövervakning

Holterövervakning är en ambulant elektrokardiografisk undersökning där patienten bär ett bärbart inspelningssystem under normala dagliga aktiviteter. Systemet registrerar kontinuerligt hjärtats elektriska aktivitet vanligtvis under 24 till 48 timmar, ibland längre. Syftet är att fånga rytm- och ledningsrubbningar eller att koppla symtom som palpitations, svimningsattack, yrsel eller bröstsmärta till specifika händelser i ekg-kurvan. Denna metod används också för att utvärdera effekten av antiarytmisk behandling eller pacemaker-funktion.

Genomförande och tolkning: Elektroder placeras på bröstkorgen och kopplas till en liten registrator som patienten bär i ett bälte, runt halsen eller på armen. Patienten uppmanas att föra en symptomdagbok och att trycka på en markörknapp när ett relevant symptom uppträder. Efter undersökningen överförs inspelningen till datormjukvara där hjärtats rytm, förekomst av extraslag, supraventrikulära eller ventrikulära arytmier samt eventuella ST-/isämi-tecken analyseras av en kliniker.

Indikationer och begränsningar: Holter används för att utvärdera oklara symptom, spåra episodisk bradykardi eller tackykardi samt övervaka effekt av läkemedelsbehandling. Begränsningar inkluderar att endast en kort period dokumenteras och att sällsynta händelser kan missas. Andra begränsningar är artefakt, hudirritation och behov av korrekt patientuppföljning.

Historia: Namnet kommer från Norman J. Holter, som utvecklade metoden i mitten av 1900-talet. Holterövervakning är idag en vanlig del av icke-invasiv kardiologisk utredning.