Himlakroppar

Himlakroppar är objekt i universum som befinner sig utanför jordens atmosfär och påverkas av gravitation. Begreppet används inom astronomin som en bred beteckning för allt från små stoftkorn till gigantiska strukturer som stjärnor och galaxer. De kan förekomma inom vårt solsystem eller längre bort i universum, och deras egenskaper beror på sammansättning, storlek och bildningshistoria.

Inom solsystemet finns huvudsakligen planeter, dvärgplaneter, månar samt små kroppar som asteroider, kometer och meteoroider. Planeter kretsar runt en stjärna och har ofta tillräcklig massa för att anta en nästan rund form, medan dvärgplaneter liknar planeter men uppfyller inte alla krav. Månar är kroppar som kretsar runt andra kroppar. Asteroider dominerar i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, medan kometer består av is och sten som utvecklar svansar när de närmar sig solen. Meteoroider är små partiklar som kan ge upphov till meteorer när de passerar genom jordens atmosfär.

Utanför solsystemet finns stjärnor, exoplaneter, galaxer och nebulosor, samt fenomen som svarta hål. Exoplaneter är planeter som kretsar kring andra stjärnor än vår sol och upptäcks med metoder som transit, dopplereffekt och direktavbildning.

Himlakroppar studeras genom observationer med olika typer av teleskop och instrument samt teoretiska modeller. Viktiga egenskaper som mäts är position, bana, massa, storlek, sammansättning och temperatur. Studierna ger insikter om bildandet och evolutionen av universum samt vår egen solsystems historia.