Generaliseringar

Generaliseringar är påståenden eller slutsatser som gäller för en bredare grupp, sammanhang eller fenomen än det som direkt observerats. De kan utgå från mönster i data, erfarenheter eller teoretiska antaganden och används för att förenkla komplexa fenomen. Inom logik och vetenskap används generaliseringar när man drar universella eller sannolika slutsatser från ett urval eller en serie observationer. En viktig distinktion är mellan logiska generaliseringar (universella sanningar som följer av formella regler) och statistiska eller induktiva generaliseringar (påståenden som gäller med viss sannolikhet baserat på sample).

Huvudrisken med generaliseringar är felaktiga slutsatser som uppstår när urvalet är litet, biaserat eller ofullständigt, vilket kallas hasty generalization. Exempelvis att dra slutsatsen att "alla" i en grupp har en egenskap utifrån ett fåtal kända fall. Inom samhällsvetenskap och psykologi analyseras ofta generaliseringar för att förstå tendenser, men forskare betonar external validity och behovet av repeterbara studier och kontroll av confounding variables.

I vardagligt tal används generaliseringar ofta som heuristiker som gör det enklare att resonera, men de kan bidra till stereotyper och orättvisa antaganden. Att hantera osäkerhet innebär att ange sannolikheter, specificera vilka populationer som generaliseringen gäller för och söka kontrexempel.

Genom historien har generaliseringar hjälpt till att skapa teorier och modeller, men de måste alltid utmanas och prövas mot ny data. När generaliseringar används, bör de beskrivas tydligt med vilken täckning och vilka begränsningar som gäller.