Försäkringsmedel

Försäkringsmedel är de ekonomiska resurser som avsatts för att finansiera försäkringsförmåner. Begreppet används inom både offentliga försäkringssystem och privata försäkringsbolag och omfattar premieintäkter, arbetsgivar- och arbetstagarbidrag, offentligt stöd samt avkastning från investeringar och tekniska överskott.

Medlen används för att betala ut ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet, pension och dödsfall samt andra riskförsäkringar och villkorsbaserade förmåner, samt för administrativa kostnader och driftskostnader i försäkringssystemet. De fungerar som ett finansiellt skydd som gör det möjligt att möta framtida utgifter som uppstår när försäkringstagare utsätts för risker.

Förvaltning: Försäkringsmedel förvaltas av försäkringsgivare eller myndigheter som upprättar tekniska avsättningar (reserver) för framtida utbetalningar. Medlen placeras i investeringsportföljer som syftar till avkastning samtidigt som riskerna hanteras. Tillsynsmyndigheter säkerställer solvens, kapitalbuffer och transparent redovisning, så att de finansiella resurserna finns tillgängliga när Förmåner ska utbetalas.

I Sverige är större delen av offentliga försäkringsmedel kopplade till det sociala trygghetssystemet och finansieras via skatter och sociala avgifter, medan privata försäkringsmedel regleras av försäkringsrörelselagen och EU-direktiv som Solvens II beträffande kapitalsäkerhet och redovisning. Försäkringsmedel som koncept är därför centrala både för skyddet mot ekonomisk risk och för systemets långsiktiga stabilitet.