Förseglingen

Förseglingen, i allmän bemärkelse, är processen eller resultatet av att göra något oföränderligt eller otillgängligt utan auktorisation. Begreppet används inom flera områden för att skydda integritet, äkthet och spårbarhet, från fysiska föremål till digital information och administrativa handlingar.

Fysiska förseglingar används som kontroll- och säkerhetsåtgärder vid transporter, läkemedel, livsmedel och laboratoriearbete. Vanliga typer är förseglingstänger, plast- eller metallband, färg- eller vaxförseglingar och avbrottssäkra märksystem med unika serienummer. En tumregel är att ett brott i förseglingen ger tydliga bevis på manipulation, vilket gör det lättare att spåra ansvar.

Digitala förseglingar omfattar mekanismer som digitala signaturer, hashvärden, tidsstämplar och certifikat, vilka säkerställer att data inte har ändrats sedan det skrevs under eller arkiverats. Begreppet används inom e-hälsa, e-förvaltning, programvaruleverans och blockchainbaserad märkning av information och transaktioner.

Inom juridik och arkivförvaltning används försegling för att beteckna dokument eller överföringar som skall skyddas mot obehörig åtkomst eller ändring. Offentliga arkiv kan vara fysiskt förseglade eller spärrade, medan domstolar ibland innebär formell ”försegling” av bevis eller rättslig handling tills vidare beslut.

Historiskt har förseglingar använts sedan antiken där sigill och vax räckte för att intyga äkthet och upphov. Modern användning inkluderar tamper-evident förseglingar och elektroniska motsvarigheter, där standarder och registersystem används för att upprätthålla spårbarhet och ansvar.