Förhistorisk

Förhistorisk är ett svenskt adjektiv som betecknar den tidsperiod som ligger före människans första kända skrift eller andra historiskt belagda källor. Begreppet används inom arkeologi, historia och kulturvetenskap för att avgränsa epoker där skriftlig dokumentation saknas eller är mycket begränsad. Eftersom gränsen mellan vad som räknas som förhistoriskt och historiskt beror på tillgången till källor är tidsavgränsningen regionalt varierande.

Gränsen mellan förhistorisk tid och historisk tid varierar mellan kulturer och regioner eftersom skrivandet uppkom vid olika tider. Generellt avser förhistoriska perioder den tid då skrift saknas eller inte används i offentlig dokumentation, medan historisk tid börjar när skriftliga källor förekommer och samtida berättelser börjar bevaras.

I Sverige och större delar av norra Europa omfattar förhistorisk tid stenålder, bronsålder och järnålder. Övergången till historisk tid inträffar när skriftliga källor blir tillgängliga och samhällsberättelser börjar dokumenteras i skrift eller andra källor som används i officiell dokumentation. För andra regioner varierar den tidpunkt då historisk tid inleds beroende på när skrivkonsten utvecklades.

Forskningen bygger på arkeologiska fynd, boplatser, gravfält, verktyg och andra artefakter, samt tekniker som radiocarbon-datering, dendrokronologi, isotopanalyser och studier av miljö- och livsmedelssamlingar. Dessa källor används tillsammans med teoretiska modeller för att rekonstruera livsvillkor, teknologi, handel och social organisation under förhistorisk tid.