Fästingar

Fästingar är små blodsugande spindeldjur som tillhör underordningen Ixodida. De är vanliga i många delar av världen och kan överföra sjukdomsframkallande ämnen till människor och djur under bett.

Det finns hårda fästingar (Ixodidae) och mjuka fästingar (Argasidae). I Europa är vanliga arten Ixodes ricinus, ofta kallad skogsfästing. Fästingar har fyra livsstadier – ägg, larv, nymf och vuxen. Varje stadium kräver en blodmåltid, vilket kan ta flera dagar. De väntar i växtlighet genom att “questa” och ge sig på ett passerande värddjur när de når huden.

Fästingar trivs i fuktiga miljöer som lövskog, gräs och buskage, särskilt i skogs- och parkmiljöer. De finns i tempererade zoner och kan förekomma nära människor och husdjur. Aktiviteten varierar med temperatur och årstid, oftast ökar under vår och sommar.

Hälsorisker: Fästingar kan överföra bakterier, virus och protister. Vanligaste risken för människor i Europa är borrelia (Lyme borreliosis) och tick-borne encefalit (TBE). Andra möjliga sjukdomar inkluderar anaplasmos, babesios och rickettsia-infektioner. Överföring sker under bettet, oftast när fästingen varit fäst länge.

Förebyggande och första hjälpen: Klä dig i ljusa kläder, använd insektsmedel (DEET eller liknande) och överväg permethrin-behandlade kläder. Kontroller efter utevistelse är viktigt; undersök hela kroppen och hårbotten. Vid bett: använd pincett och dra rakt ut när fästingen sitter fast. Rengör området och undvik att drukna eller bränna fästingen. Spara fästingen om den kan testas.

Behandling och vaccination: Vid misstänkt infektion sök vård. Lyme sjukdom behandlas vanligtvis med antibiotika i tidiga skeden. TBE har ingen specifik antiviral behandling; vaccination finns i vissa riskområden.