Färgmodellerna

Färgmodellerna är system för att beskriva och uttrycka färger i olika medier. De anger hur färginformation lagras, bearbetas och återges av olika enheter, såsom skärmar och tryck. Modellerna används för att standardisera hur färg uppfattas och kommuniceras mellan olika färguppställningar och enheter.

De delas ofta in i additiva färgmodeller och subtraktiva färgmodeller. Additiva modeller bygger färg genom att tillsätta ljus, medan subtraktiva modeller bygger färg genom att ta bort ljus från vitt. Denna uppdelning speglar hur färg produceras i olika sammanhang som belysning och utskrift.

RGB används främst i bildskärmar och digital fotografering: rött, grönt och blått ljus kombineras i olika intensiteter för att producera övriga färger. CMYK används i tryckmedia. Cyan, magenta och gult färginnehåll fungerar som subtraherande primärer, medan svart förstärker kontrast och detaljer. Genom överlappning av dessa färger absorberas ljus och olika färgtoner uppstår.

Perceptuella modeller som HSV och HSL beskriver färger i termer av nyans, mättnad och ljushet, ofta för att underlätta färgval i användargränssnitt. Vidare finns CIE XYZ och CIE LAB som är enhetoberoende modeller baserade på människans färguppfattning och används i färghantering och färgrymdsomvandling.

Användning och färghantering spelar en central roll i digitala och tryckta medier. Skärmar och grafikkort arbetar generellt i RGB, medan tryck producerar färg i CMYK. Översättningar mellan modeller kräver ICC-profiler och färgstyrning för att minimera färgavvikelser och metameri.