Fusionsbildning

Fusionsbildning är en generell term som avser processen där två eller flera enheter slås samman till en enhet genom fusion av sina gränssnitt eller strukturer. Begreppet används inom flera discipliner, bland annat biologi, materialvetenskap och kärnfysik.

Inom biologi beskriver fusionsbildning hur celler och membran sammanfogas till en större enhet. Exempel är befruktningen där gameter fusionerar, muskelfibrernas bildning då myoblastceller fusionerar till myotuber, samt fusionen av trophoblastceller i moderkakan. Mekanismerna involverar fusogener och proteiner som SNAREs, vilka förenar membraner närmare varandra, samt kalcium och cytoskelettets omorganisering som ger vridning och stabilisering av den bildade strukturen.

Inom materialvetenskap används termen för sammanfogning av två ytor genom smältning eller bindsning utan tillsats av extra filler-material. Fusionsbildning uppnås när ytorna uppnår temperatur och tryck som tillåter ett gemensamt smält- eller bindningsskikt att bildas. Vanliga metoder innefattar svetsning och annan fusionsbaserad sammanfogning av metaller, glas eller keramer.

Inom kärnfysik används fusionsbildning ofta som översiktlig benämning för fusion av atomkärnor, då lätta kärnor slås samman för att bilda tyngre kärnor och frigöra energi. Dessa processer kräver mycket höga temperaturer och tryck och förekommer naturligt i stjärnor samt i kontrollerade experiment på jättefusionsanläggningar.